Sök

"Efterarvsrätt - vad är det?"

- Arne Larsson, jurist Familjens Jurist

Efterarvsrätt kan sägas vara en rätt till arv i andra hand, då den som har fått ärva i första hand, har avlidit. I den här artikeln förklarar vi närmre hur det fungerar.

Efterarvsrätt enligt lag har funnits i Sverige sedan 1928, då arvsrätt infördes mellan makar utan barn. Sedan 1988 har även makar med gemensamma barn arvsrätt efter varandra enligt lag.

Efterarvsrätt enligt lag

När makar ärver varandra enligt lag, får de arvet med fri förfoganderätt. Detta innebär att de får fritt förfoga över de ärvda tillgångarna, under sin resterande livstid, men att arvet därefter ska tillfalla någon annan, någon som var den först avlidnes efterarvinge.

Vem kan vara efterarvinge och ha en efterarvsrätt?

När det gäller makar utan barn är det den avlidnes närmaste släktarvingar. I första hand föräldrar, därefter syskon eller om syskonen är avlidna, deras närmaste avkomlingar. När det gäller makar med gemensamma barn, så är det förstås de gemensamma barnen som är efterarvingar när den förste föräldern avlider. Gemensamma barn har alltså ingen arvsrätt enligt lag förrän båda föräldrarna har avlidit, förutsatt att föräldrarna var gifta när den förste av dem avled.

Efterarvsrätt enligt testamente

Efterarvsrätt kan även finnas enligt testamente. Det är mycket vanligt att makar som har barn som inte är gemensamma skriver testamenten som innebär att de ska ärva varandra, helt eller delvis, då den förste av dem avlider, och att barnen ska ärva först när de båda har avlidit. Samma upplägg är även vanligt när det gäller sambos, som inte ärver varandra enligt lag, oavsett om de har gemensamma barn eller ej.

Barn som inte är gemensamma och även gemensamma barn till sambor, ärver enligt lag direkt när föräldern avlider. På grund av testamentet kan de dock få din arvsrätt uppskjuten och blir då efterarvingar enligt testamente. Även om de har rätt att kräva en del av arvet (den så kallade laglotten) direkt, så är de vad gäller resterande del av arvet, testamentariska efterarvingar.

Fri förfoganderätt

När det finns efterarvingar som har en framtida arvsrätt, ärver alltså efterlevande make med fri förfoganderätt. Den efterlevande kan därmed fritt förfoga över arvet under sin resterande livstid med den begränsningen att inte kunna förfoga över den ärvda egendomen genom testamente, då den är förutbestämd att tillfalla den först avlidnes efterarvingar.

Full äganderätt

Motsatsen till fri förfoganderätt är full äganderätt. En efterlevande make som har ärvt med full äganderätt kan förfoga även över den ärvda egendomen genom ett eget testamente eftersom det då inte finns någon som har efterarvsrätt efter den först avlidne.

En efterlevande make kan ärva med full äganderätt enligt lag endast under förutsättning att den först avlidne saknar sådana släktarvingar som kan ha efterarvsrätt. Make eller sambo kan dock få kvarlåtenskapen efter den först avlidne med full äganderätt enligt testamente som utesluter arv med fri förfoganderätt och som har blivit gällande mot den först avlidnes efterarvingar.

Inget arv – inget efterarv

Efterarvsrätt för den först avlidne makens närmaste släktarvingar förutsätter att det fanns ett arv som verkligen tillföll den efterlevande maken. Olika omständigheter kan innebära att det inte var så. Kanske var den avlidnes skulder större än tillgångarna eller också, om den först avlidne avlidit före 1988 och om makarnas tillgångar var relativt små, innebar de skyddsregler som före 1988 fanns för efterlevande make att efterarvsrätt saknas.