Om du har blivit utsatt för näthat
Kränkningar på nätet förekommer i alla åldrar, forum och former. Det här är en vägledning för dig som har - eller känner någon - som har blivit utsatt för näthat. Här får du veta vad du själv kan göra, var någonstans du bör vända dig, och vad lagen säger.
Guide om näthat
1. Säkra bevisning - ta en skärmdump
Det första du ska göra om du har blivit utsatt för en nätkränkning är att ta en skärmdump på kränkningen - eller spara en eventuell ljudfil. Om innehållet senare skulle raderas är det viktigt att du har kvar bevis på att kränkningen har ägt rum. Du bör dessutom visa eller skicka skärmdumpen till en utomstående person. Vid en eventuell rättegång kan den personen i så fall vittna om att skärmdumpen inte har manipulerats eller ändrats.
2. Vilken typ av näthat?
Näthat är ett samlingsbegrepp för när någon kränker, trakasserar eller utsätter en annan person för hot - via internet, på sociala medier eller e-post. Kränkningar eller hot som har delats på nätet kan falla under ett antal olika brott. Som ett andra steg kan det därför vara bra att läsa mer om vilka brott som en kränkning kan utgöra. Det är bra att få en förståelse för om det du har blivit utsatt för kan räknas en brottslig handling.
Kom ihåg att du som gör en polisanmälan ändå inte är ansvarig för att göra en bedömning för vilket brott det kan röra sig om, detta är polisens arbete. Så om du tror att du har blivit för en brottslig handling - bör du göra en polisanmälan. Du hittar mer information om detta hos Polismyndigheten.
Här är några exempel på vad som kan räknas som näthat:
- Förtal
- Förolämpning
- Olaga hot
- Kränkande fotografering
- Ofredande
- Sexuellt ofredande
- Kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte
- Olaga förföljelser
Här kan du läsa mer om de brotten som en kränkning som sker via internet (eller utanför) kan utgöra.
3. Gör en polisanmälan
Som steg tre är det bra att göra en polisanmälan. Där ska du berätta om det finns bevisning - som en skärmdump eller ett eventuellt vittne. På det sättet förbättrar du polisens möjligheter att göra en utredning i frågan. En polisanmälan av en kränkning på nätet kan du göra genom att ringa polisens telefonnummer 114 14 eller vända dig till en polisstation.
4. Skicka en anmälan till rätt plattform
Förutom att göra en polisanmälan kan du även anmäla innehållet till den plattform där kränkningen har skett. När du gör detta utreder plattformen normalt sett om innehållet på något sätt bryter mot lagstiftning - eller mot deras policy och användarvillkor.
Kom ihåg att dubbelkolla att du har sparat bevisningen från det första steget innan du anmäler inlägget. Det kan annars bli svårt att bevisa att kränkningen har skett. Här hittar du länkar till anmälningssidorna för några av de större sociala medierna och plattformarna:
5. Om utredningen läggs ned - begär omprövning
Om polisen skulle besluta att lägga ned ditt ärende innebär detta inte att din polisanmälan måste läggas ned. Du har alltid möjlighet att begära en så kallad omprövning av polisens beslut. En begäran om omprövning skickas då till den polismyndighet (eller åklagarkammare ) som har beslutat om ärendet.
6. Driva processen vidare - söka skadestånd?
Om omprövningen inte leder till att ärendet återupptas, har du själv möjlighet att driva en process i domstol gentemot personen som kränkt dig. Det kan ofta vara bra att ta hjälp av ett ombud i en sådan process. Kom ihåg att det ofta är svåra beviskrav om du skulle driva en straffrättslig process.
Ett alternativ kan därför vara att driva en så kallad civilrättslig process - där du begär skadestånd av personen på grund av kränkningen.