Dödsbodelägare ska stå med i bouppteckningen

När den avlidnes tillgångar är större än begravningskostnaderna och andra kostnader med anledning av dödsfallet, måste en bouppteckning göras. I bouppteckningen redovisas den avlidnes tillgångar och skulder. Men också vilka personer som är delägare i den avlidnes dödsbo – alltså dödsbodelägare.

För det mesta är det ganska enkelt att fastställa dödsbodelägarkretsen. Den avlidna kanske var gift, kanske finns det barn eller, om den avlidna var ensamstående, föräldrar eller syskon. Ibland finns ett tydligt testamente som talar om vem eller vad som ska få arvet. Men ibland är det betydligt svårare att avgöra vilka personer, eller kanske organisationer, som är dödsbodelägare.

Vi ska här kortfattat gå igenom för några situationer då det inte är alldeles självklart vilka delägarna är. I kommande artiklar kommer var och en av dessa situationer att få en mer ingående analys.

Tidigare avliden makes arvingar

När den en av två barnlösa makar avlider ärver den efterlevande allt enligt lag. Den avlidnes släktarvingar (föräldrar, syskon, syskonbarn) får istället en framtida arvsrätt, de blir så kallade efterarvingar. När den efterlevande därefter avlider, delas vad som då finns kvar, som huvudregel, hälften till den först avlidnes släktsida -efterarvingarna- och hälften till den sist avlidnes arvingar.

Då arvsreglerna för efterlevande make ändrades från och med den 1 januari 1988, är det bland annat av betydelse för den först avlidne makens släktsidas arvsrätt om hen har avlidit före eller efter detta datum.

Släktarvingar saknas

Om efterlevande make saknar arvsberättigade släktingar, kan under vissa förutsättningar den först avlidne makens släktsida ärva även den efterlevande, före Allmänna arvsfonden.

Arvsrätten för barn födda före 1970

Barn födda utom äktenskapet fick arvsrätt efter sin far först 1970. Då arvsrätten infördes även retroaktivt, det vill säga även barn som var födda före 1970 fick arvsrätt efter fadern, kompletterades den nya lagregeln med en mycket sträng preskriptionsregel. Barn födda före 1970, utom äktenskapet, måste anmäla sin arvsrätt inom tre månader från dödsfallet, eller senast vid bouppteckningen.

Visserligen gäller denna regel endast om övriga dödsbodelägare inte känner till barnet och barnet inte heller finns antecknat i den avlidnes personakt. Men då båda dessa omständigheter är vanliga, händer det ganska ofta att arvsrätten redan är preskriberad när barnet får veta att fadern är avliden.

Vill du ha hjälp av en jurist med bouppteckningen? Klicka här.
Vill du göra en bouppteckning själv? Läs mer om Bouppteckna.se