Sök

Bouppteckning - vanliga frågor och svar

Vad är en bouppteckning? När ska den göras och hur går en bouppteckning till? Det och några frågor till svarar vi på i den här artikeln.

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning kan liknas vid ett bokslut över hur en avliden persons ekonomi såg ut på dödsdagen. Bouppteckningen visar två saker:

  • Vilka tillgångar och skulder har den avlidne lämnat efter sig?
  • Vem eller vilka ska ärva den avlidne?

När ska en bouppteckning göras?

När en person avlider ska ni som är delägare i dödsboet nästan alltid göra en bouppteckning. Mer specifikt ska ni göra en bouppteckning i två fall:

  • Om dödsboet har tillgångar kvar efter att kostnaden för begravning har betalats.
  • Om den avlidne äger en fastighet.

Hur lång tid har jag på mig?

En bouppteckning ska göras inom tre månader från dödsdagen. När bouppteckningen är klar, måste den lämnas in till Skatteverket inom en månad efter att den har blivit klar.

Vem får göra en bouppteckning?

Den så kallade bovårdaren, alltså den som har hand om dödsboet, ansvarar för att en bouppteckning blir gjord. Ni som är dödsbodelägare kan dock välja att genom tingsrätten utse en person till boutredningsman, som då får ansvaret att se till att bouppteckningen blir gjord.

Bovårdaren ska vara någon av följande:

  • I första hand är det den som sammanbor med den avlidne eller den som annars kan ta hand om den avlidnes egendom. Det kan till exempel vara make/maka, sambo eller barn.
  • Om det saknas någon av de som nämndes ovan, så kan det vara en annan medlem av hushållet, till exempel en inneboende, som blir bovårdare.
  • Saknas även annan medlem av hushållet så kan det bli hyresvärden som blir bovårdare, men det förutsätter då givetvis att den avlidne bodde i en hyresrätt.
  • Ytterst är det socialtjänsten i den kommun där den avlidne var bosatt, som ska se till att boet tas om hand.

Kom ihåg att varken bovårdaren eller boutredningsmannen ansvarar för att göra själva bouppteckningen. Detta ansvarar huvudsakligen bouppgivaren och förrättningsmännen för. Dödsbodelägare kan också ha ett ansvar att lämna uppgifter till bouppteckningen, men bara om de väljer att delta.

Vad ska jag tänka på innan du gör en bouppteckning?

Innan ni gör en bouppteckning är det viktigt att tänka på att följande krav måste vara uppfyllda för att en bouppteckning ska vara giltig:

Kallelse
Alla som har rätt att bli kallade till bouppteckningen måste ha blivit kallade. De som har rätt att bli kallade är följande:

  • Dödsbodelägare (arvingar och universella testamentstagare)
  • Efterlevande make/sambo
  • Efterarvingar (de som ska ta arv först när efterlevande make/sambo har avlidit)

En bouppgivare
Ni ska utse en bouppgivare. Bouppgivaren har till uppgift att lämna ut uppgifter om dödsboet, till exempel om släktförhållanden, tillgångar och skulder, men också om det finns äktenskapsförord eller testamente. Den som ni utser till bouppgivare ska därför vara den som har bäst koll på sådana saker, exempelvis efterlevande partner eller barn.

Två förrättningsmän
Ni måste också utse två förrättningsmän. Förrättningsmännen intygar att bouppteckningen är korrekt upprättad och att allt är rätt antecknat och värderat. Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare eller efterarvingar och de bör ha goda juridiska kunskaper, då ett dödsfall och ett upprättande av en bouppteckning innefattar så mycket mer än bara arvsrätt.

Hur gör man en bouppteckning?

Det är mycket att tänka på när det gäller vad som ska antecknas i en bouppteckning.  Det är fullt möjligt att skriva bouppteckningen på egen hand, men eftersom en bouppteckning ofta innehåller många juridiska svårigheter kan det vara bra att ta hjälp av en jurist.

Här är några exempel på uppgifter som ska finnas med i bouppteckningen:

  • Den avlidnes fullständiga namn, personnummer eller samordningsnummer, dödsdag och adress.
  • Datum då ni skriver bouppteckningen.
  • Namn och adresser för de som ska vara kallade till bouppteckningen, det vill säga:
    • Dödsbodelägare (arvingar och universella testamentstagare)
    • Efterlevande make/sambo
    • Efterarvingar (de som ska ta arv först när efterlevande make/sambo har avlidit)
  • Den avlidnes tillgångar och skulder så som de var vid tidpunkten för dödsfallet.
  • Om den avlidne har en efterlevande make/maka så ska dennes tillgångar och skulder så som de var vid tidpunkten för dödsfallet skrivas ned.
  • Om en efterlevande sambo begär bodelning så ska de tillgångar och skulder som ska ingå i bodelningen skrivas ned.

Vad ska lämnas in till Skatteverket?

När bouppteckningen är klar ska ni skicka in den till Skatteverket. Här är en checklista på vad som ska skickas in till Skatteverket:

  • Själva bouppteckningen i original med de uppgifter som ska ingå samt med bouppgivarens och förrättningsmännens underskrifter. Denna kommer Skatteverket att skicka tillbaka efter registreringen.
  • En kopia av den färdiga undertecknade bouppteckningen. Denna ska också skrivas på av någon för att intyga att den överensstämmer med originalet. Denna kopia kommer Skatteverket att behålla.
  • Kopior eller original av äktenskapsförord eller testamenten (om det finns sådana).
  • Kopior eller original av
    • Bevis att de som ska ha blivit kallade har blivit kallade,
    • arvsavståenden och liknande (om det finns sådana),
    • fullmakter i original (om det finns sådana).
  • Om den avlidne var änka/änkling så ska även en kopia på den tidigare avlidne makens bouppteckning bifogas. Detta gäller dock bara om den bouppteckningen är gjord före den 1 juli 2001.