Sök

"Det försvunna testamentet"

- Arne Larsson, jurist Familjens Jurist

Karin letade. Hon hade letat hela eftermiddagen och nu var det kväll, hon var trött och letade inte längre lugnt och metodiskt. Hon hade vänt upp och ned på lådorna i skrivbordet och byrån och det låg papper överallt på golvet.

Moster Bea hade avlidit en söndag för snart två månader sedan. Begravningen var det sorgligaste Karin hade varit med om, även om det hade varit lite roligt att träffa kusinerna igen. Sist de sågs var de barn och nu var alla vuxna och Karin hade nästan svårt att känna igen dem.

Karin var moster Beas första syskonbarn och moster Bea hade varit Karins gudmor. Karin hade alltid varit favoriten och moster Bea hade nästan varit som en andra mamma. Alldeles i början när moster Bea blev sjuk, det var nästan två år sedan nu, hade hon lämnat över sitt testamente till Karin och sagt ”ja, du har väl förstått att det är du som ska få ärva allt efter mig. Det är bäst att du har testamentet här hos dig, man vet aldrig, det kanske kan komma bort annars.”

I morgon ska det bli bouppteckning och nu kan Karin inte hitta testamentet. Men plötsligt kom hon ihåg att hon hade visat testamentet för sin pappa, strax efter att hon hade fått det, och hade inte han tagit en kopia av det då?

När ett testamente inte kan uppvisas i original är utgångspunkten att det inte finns något gällande testamente. Det finns dock flera möjligheter att ändå göra sannolikt att det försvunna testamentet återspeglar den avlidnes yttersta vilja och att arvet därmed, så småningom, kan fördelas enligt det försvunna testamentet.

Om det finns en kopia av testamentet kan kopian ses som ett original om samtliga arvingar, det vill säga både de som har en arvsrätt enligt lag och de som ärver enligt testamentet, undertecknar ett intyg där de är överens om att den som har skrivit testamentet inte själv har förstört testamentet, utan att det har försvunnit på annat sätt, och att kopian därför ska gälla som ett original. Om alla inblandade är villiga att underteckna ett sådant intyg, så är kopian gällande som testamente.

Om inte alla inblandade vill underteckna ett sådant intyg eller om det inte ens finns en kopia av testamentet, kan den eller de som ärver enligt testamentet väcka talan vid tingsrätten, för att få fastställt att testamentet inte är återkallat av den som har skrivit det, och att det därför fortfarande ska gälla. Det är den eller de som vill att testamentet ska gälla som måste försöka bevisa att det är övervägande sannolikt att den som har skrivit det inte har ångrat sig och förstört testamentet. Det finns flera rättsfall där man har lyckats bevisa detta och arvet har då blivit fördelat enligt det försvunna testamentet.

Nej, Karins pappa hade inte kopierat testamentet. Han hade tagit hand om originalet och lagt det i sitt bankfack. Och det var nog tur det, för kusinerna hade aldrig gått med på att underteckna ett sådant där intyg…