Sök

För dig som lever i en regnbågsfamilj

För dig som lever i en regnbågsfamilj

En barnfamilj kan idag se ut på en mängd olika sätt och för att kunna välja en familjebildning som passar just er behöver ni dels information om vad lagen säger, dels kunskap om tillvägagångssätt och vilka rättigheter ni som individer har.

Visste ni att sedan den 1 januari 2019 kan två kvinnor i en samkönad relation slippa adoptera, även om barnet blivit till på klinik utomlands? Det kan i vissa fall räcka med samtycke av den partner som inte burit barnet för att denna ska anses som förälder. Tidigare var den sistnämnda personen alltid tvungen att genomgå en adoptionsprocess för att juridiskt fastställas som förälder till barnet, när barnet blivit till utomlands.

För familjer där fler vuxna än två valt att skaffa barn tillsammans, kan det många gånger finnas ett stort värde av att prata med en jurist. Ofta kan behövs ett samäganderättsavtal om flera hushåll delar en gemensam bostad, eller ett testamente för att säkerställa arvsrätten. Testamente extra viktigt i regnbågsfamiljer där juridiken inte räcker till, där det finns fler än två föräldrar i praktiken eller där barnets sociala föräldrar inte erkänns rättsligt.

Olika situationer skapar olika behov och jag möter många familjer som vill ha hjälp med en mängd frågor kring föräldraskap. Oavsett om du behöver juridisk familjerådgivning som rör insemination, surrogatmoderskap, adoption eller andra frågor hjälper vi gärna till. Vi har specialkompetens i hur exempelvis regnbågsfamiljen påverkas av familjerätten.

Till oss är alla välkomna, oavsett familjekonstellation och vi brinner lite särskilt mycket för regnbågsfamiljer och för att skapa trygghet även för dem.

Olika former av surrogatmoderskap

Det kan vara bra att bekanta sig med de termer som förekommer när ämnet behandlas. Man skiljer mellan kommersiellt och altruistiskt surrogatmoderskap. Det kommersiella innebär att kvinnan som bär barnet får betalt medan det altruistiska sker utan ersättning (viss ersättning för faktiska kostnader för sjukvård etc kan ändå utgå). I Sverige var det i första hand det altruistiska som övervägdes men ändå inte ansågs lämpligt att reglera. Anledningen till motståndet mot regler var att man ansåg att det fanns en risk att kvinnor ändå skulle känna sig tvingade att upplåta sin kropp eller att betalning skulle ges ”under bordet”.

Det är främst det kommersiella surrogatmoderskapet som skapar debattstoff i media, med reportage från länder som Indien och Thailand där kvinnor lockas till det som förefaller vara en industri utan rättigheter och under fattiga förhållanden. Även USA, som är ett av de största resmålen för svenska par (ofta två män) som vill bli föräldrar tillsammans med hjälp av en surrogatmor (även kallad värdmor) tillämpar kommersiellt surrogatmoderskap, men där är det mer uppstyrt än i t ex Indien, enligt min bedömning och inte samma intryck av industri och fattigdom. I andra länder som t ex Kanada finns altruistiskt surrogatmoderskap.

Ytterligare en skillnad görs mellan partiellt och fullständigt surrogatmoderskap. Partiellt innebär att surrogatmoderns eget ägg används medan fullständigt innebär att det inte finns någon genetisk koppling mellan surrogatmodern och barnet eftersom spermier och ägg kommer från de tilltänkta föräldrarna eller från en donator. Det är en fördel i Sverige när man ska fastställas som förälder till barnet om man har en genetisk koppling till barnet. De klienter jag träffar har i regel använts sig av fullständigt surrogatmoderskap så att kvinnan som bär barnet inte har något genetisk koppling till barnet. Inställningen är ofta att det då skulle vara lättare för kvinnan att inte knyta an till barnet men detta ämne är kontroversiellt och långt ifrån självklart.

Bristen på svenska regler om surrogatmoderskap skapar praktiska problem. Det är inte är olagligt att bära ett barn för någon annans räkning och det svenska motståndet mot surrogatmoderskap hindrar inte folk från att bli föräldrar på detta sätt. Barnlängtan är en stark drivkraft och människor finner sätt att bilda familj, även om det är krångligt, dyrt och skapar juridisk osäkerhet för inblandade parter. För två män som vill bli föräldrar finns möjlighet att skapa familj tillsammans med en eller två kvinnor men om männen vill bli föräldrar själva så är surrogatmoderskap ett alternativ.

Hur blir man förälder juridiskt vid surrogatmoderskap?

Eftersom Sverige inte erkänner surrogatmoderskap så finns det inte ett sätt att gå tillväga. Det är en djungel helt enkelt. Vissa saker underlättar om man gör i förväg och tänker på under vistelsen i barnets födelseland. Grundprincipen i svensk rätt är att när en kvinna föder ett barn så ska hon fastställas som barnets mor. Surrogatmodern anses alltså som mor enligt svensk rätt. Den man som bidragit med spermier blir inte automatiskt far utan här behöver socialstyrelsen kopplas in. När faderskapet erkänts i Sverige kan vårdnaden flyttas över till den mannen. Om han lever med en annan man (eller kvinna) krävs normalt sett adoption. Allt detta tar tid. Det är också möjligt, om man har en dom på föräldraskap från ursprungslandet, att få den erkänd i Sverige via domstol men den vägen har varit mer osäker vad gäller resultat och alla har inte en dom med sig.

Vilket land barnet föds i har betydelse. Om ett barn föds i t ex USA får barnet amerikanskt medborgarskap i och med födseln och det innebär att barnet får amerikanskt pass. Med det passet kan barnet resa till Sverige. Annars är frågan om resehandling det första problemet som uppstår när barnet fötts. Det går att lösa genom kontakter med ambassader och myndigheter, med samordningsnummer och tillfälliga resehandlingar men ett pass underlättar onekligen initialt. Ett hinder för många är dock pengar – USA är ett dyrt surrogatland.

Sveriges inställning till surrogatmoderskap

I debatten om surrogatmoderskap lyfts ofta argumentet att barn inte är en mänsklig rättighet fram – barn har rätt till föräldrar, föräldrar har inte rätt till barn. Det är naturligtvis sant men samtidigt handlar assisterad befruktning, adoption och surrogatarrangemang om att tillgodose flera olika önskemål. Det måste inte vara en motsättning mellan vuxnas intressen och barns bästa här. Hindrar Sverige folk från att genomföra surrogatarrangemang genom avsaknaden av svenska regler? Knappast. Folk reser utomlands istället för att få hjälp i Sverige och då har vi inte någon kontroll över kvinnors villkor och de etiska aspekterna. Och vad händer med de barn som blir till på detta sätt? Hur skyddar vi dem och ger dem rätt till sin familj?

Sommaren 2019 dömde Högsta domstolen i Sverige i ett fall där en man och en kvinna rest utomlands och blivit föräldrar genom surrogatmor. Mannen erkändes som far men kvinnan erkändes inte som mor och någon adoption genomfördes inte. Sedan separerade paret och kvinnan ansökte då om adoption. Eftersom endast par (makar, sambor eller registrerade partner) får adoptera gemensamt ställdes domstolen inför ett svårt dilemma: neka adoption, trots att kvinnan i praktiken varit barnets mor i flera år eller erkänna den amerikanska domen. Domstolen valde att erkänna domen. Det här var ett speciellt fall men det kan vara ett tecken på eller ett försiktigt steg mot en förändrad syn på surrogatmoderskap i Sverige.