Sök

"Om surrogatmoderskap"

- Caroline Sörgjerd, jurist Familjens Jurist

Handel med kvinnors kroppar menar vissa, ett sätt för bögpar att bli föräldrar och vuxna kvinnors rätt till sina egna kroppar argumenterar andra. Ordet surrogatmoderskap, att bära ett barn för annans räkning, väcker ofta starka känslor och engagerar människor.

Den svenska ståndpunkter är att inte reglera surrogatmoderskap särskilt. Att Sverige saknar regler är en sak. En annan sak är att surrogatarrangemang ändå ingås utomlands, ofta med svenska tillresande föräldrar. I mitt yrke träffar jag många bögpar som har frågor om just surrogatmoderskap, även kallat värdmoderskap (ett något mindre laddat uttryck).

Inga av de par jag träffar vill eller medverka till att kvinnors kroppar används som en handelsvara - de har bara en mycket stark barnlängtan. Min observation är att barn som blir till med hjälp av surrogatmor ofta är mycket efterlängtade och planerade barn, med goda förutsättningar att få ett bra liv med sina föräldrar i Sverige – det går ingen nöd på barnen. När det gäller kvinnorna så kan det naturligtvis variera och det är viktigt för de tilltänkta föräldrarna att ha en god kontakt med kvinnan som ska bära deras barn. Det är viktigt att de har kontakt innan barnet blir till och under graviditeten. Jag får ofta höra att man blivit goda vänner med kvinnan och hennes familj. Vissa reser tillbaka och hälsar på när barnet är fött och har regelbunden kontakt per telefon etc.

Sedan finns det naturligtvis exempel på utnyttjande av kvinnor och det är inte något som vi på Familjens Jurist ställer uppmuntrar till. Det finns hårresande exempel på barnfabriker i vissa länder, som lyfts fram i media. Detta är naturligtvis stötande och inte något som bör uppmuntras till. Kunskap om villkoren för kvinnorna som ställer upp som surrogatmödrar är en viktig pusselbit när man överväger att sätta barn till världen genom surrogatarrangemang. Här kan man initialt vinna på att välja bort länder som man erfarenhetsmässigt vet behandlar surrogatmödrarna illa, som inte ger dem någon trygghet och dåliga villkor.

När barnet föds på klinik utomlands, av surrogatmodern, är den svenska utgångspunkten att hon är barnets mor, i enlighet med principen om “mater semper certa est” - kvinnan som föder ett barn är barnets mor. Fadern är ofta mannen i det “beställande paret”, eller en av dem om det handlar om ett bögpar. Men den biologiska fadern erkänns inte automatiskt som far i Sverige. Att bli erkänd som far och vårdnadshavare är en process. Att få barnet till Sverige är också komplicerat, i synnerhet om barnet saknar pass och måste få andra resehandlingar.

I min rådgivning ger jag information som kan underlätta för samtliga inblandade när barnet ska komma till Sverige och få sina två föräldrar här rättsligt erkända. Jag kan ge förebyggande tips och råd om hur och när olika myndighetskontakter lämpligen tas och jag kan även upprätta ansökan om adoption eller andra relevanta dokument som testamente. Barnlängtan är en mycket stark drivkraft i människors liv och de barn som blir till med hjälp av surrogatmor har också rätt till trygghet. Barnet har ofta ingen erkänd förälder i sitt ursprungsland, ingen som tar ansvar för det, andra än det mottagande paret som jag möter. Det enda sättet att skapa trygghet för barnet är att se till att de svenska föräldrarna blir rättsligt erkända.

Behöver du hjälp av en jurist? Boka tid hos Familjens Jurist för rådgivning.