Vem kan skriva ett testamente?

Du som har fyllt 18 år får skriva ett testamente. Även du som fyllt 16 år får skriva ett testamente, men bara om sådan egendom som du på grund av eget arbete har haft möjlighet att köpa själv.

Det finns ingen lag som säger att du måste anlita en jurist för att skriva ett testamente. Du kan alltså skriva ditt testamente själv. Ett tydligt testamente underlättar dock för dina anhöriga, ökar din och familjens trygghet och minskar risken för framtida problem. Det kan därför vara en god idé att anlita en jurist. En jurist kan dessutom se till att allt går rätt till när du skriver ditt testamente.

Hos Familjens Jurist kan själv skriva ett testamente i deras onlinetjänst eller boka tid med en jurist.

För att ett testamente ska vara giltigt måste det uppfylla vissa krav

1. Testamentet ska vara skriftligt.
2. Du ska skriva på testamentet med din underskrift. Detta kan gå till på två olika sätt:

Du skriver under testamentet medan två vittnen närvarar

Efter detta ska vittnena, i nära anslutning till att de sett dig skriva på testamentet, bekräfta detta genom att själva skriva på med sina egna underskrifter. De måste då känna till att handlingen är just ett testamente.

Du skriver under testamentet utan att vittnen närvarar

Vittnena måste då vid ett senare tillfälle se och höra dig intyga att du skrivit på testamentet med din egen underskrift. Efter detta ska vittnena, i nära anslutning, bekräfta att de hört detta genom att själva skriva på testamentet. De måste då känna till att handlingen är just ett testamente.

Vem kan vara vittne?

Den som är vittne måste vara över 15 år och förstå vad det innebär att vara ett vittne.

Vem får inte vara vittne?

• Den som enligt ditt testamente har rätt att ärva dig får inte vara vittne.
• Den som är släkt med eller anhörig till dig (till exempel barn, föräldrar, syskon, make/sambo) får inte vara vittne.
• Den som är släkt med eller anhörig till den som enligt ditt testamente har rätt att ärva dig, får inte vara vittne.

Kan jag fördela min egendom hur jag vill?

Du får i ditt testamente fördela din egendom hur du vill. Du kan alltså välja att ge din egendom till en vän, din make, sambo eller en välgörenhetsorganisation. Det kan dock vara bra att känna till att bröstarvingar alltid har rätt att kräva ut sin laglott.

Med ”bröstarvingar” avses dina barn eller barnbarn. Dina barnbarn räknas dock bara som dina bröstarvingar om deras förälder, som också är ditt barn, vid tidpunkten för din bortgång inte längre är vid livet.

Hur stor är laglotten?

Laglotten är alltid hälften av arvslotten, som i sin tur är den del som en bröstarvinge har rätt till om det inte finns något testamente. Arvslottens storlek beror på hur många barn du har. Om du exempelvis har tre barn så är varje barns arvslott 1/3, medan deras laglott är 1/6.

Bröstarvingar kan alltså ha rätt att kräva sin laglott. I praktiken innebär detta att du förvisso kan testamentera bort all din egendom till vem du vill, men att dina bröstarvingar, om de så önskar, kan kräva den del av din egendom som motsvarar deras laglott. Det spelar då ingen roll om du i ditt testamente skrivit att all din egendom ska ärvas av någon annan.

Till exempel. Kim är vid sin bortgång ogift. Hen efterlämnar tre barn som enda arvingar. Barnens arvslott är därmed 1/3, vilket innebär att deras laglott är 1/6. I sitt testamente har Kim skrivit att all egendom ska ärvas av en granne. Två av Kims barn godkänner detta utan att kräva ut sin laglott. Ett av barnen kräver dock ut sin laglott motsvarande 1/6, vilket betyder att 1/6 av Kims tillgångar går till det barnet. Resterande 5/6 går till grannen.

Värt att uppmärksamma är att dina bröstarvingars laglott endast utgör en andel av dina tillgångar. Dina bröstarvingar kan alltså inte kräva att få ärva en specifik tillgång, som exempelvis din sommarstuga. Det är nämligen helt upp till dig själv om du vill att viss egendom ska ärvas av en viss person.