Sök

"Håll koll på K10:an - därför är det så viktigt "

- Peder Lundgren, jurist Företagarens Jurist

Blankett K10 är den bilaga som du som är ägare av aktier i ett fåmansaktiebolag ska lämna in årligen tillsammans med din inkomstdeklaration. Att upprätta K10-blanketten uppfattas av många företagare som en betungande och komplicerad uppgift. Det är fullt förståeligt, då både beräkningarna och regelverket bakom dessa är långt ifrån okomplicerade. Du har dock mycket att vinna på att lägga både lite tid och energi på att få till K10:an på rätt sätt.

Om du som är aktieägare i ett företag överhuvudtaget ska lämna in blankett K10 beror på om ditt företag är ett så kallat fåmansaktiebolag. Bedömningen om företaget är ett fåmansaktiebolag utgår ifrån hur stort företagets ägarkrets är. Om fyra eller färre personer tillsammans äger mer än 50 procent av rösterna i företaget och om du eller någon av dina närstående är verksamma i företaget i betydande omfattning, är det som huvudregel ett fåmansbolag. Vid bedömningen räknas närstående som en person vilket innebär att även större företag kan räknas som ett fåmansaktiebolag och därför omfattas av dessa speciella skatteregler, de så kallade 3:12-reglerna.

Äger du aktier i ett fåmansföretag ska du för varje år beräkna ditt lågbeskattade utdelningsutrymme d.v.s. ditt gränsbelopp. Det lågbeskattade utrymmet innebär att du som delägare kan ta utdelning eller kapitalvinst till 20 procent skatt. Utdelning eller kapitalvinst över det lågbeskattade utrymmet beskattas sedan som löneinkomst. Erhåller du en stor utdelning eller kapitalvinst finns ytterligare en gräns som innebär att du skattar 30 procent på belopp överstigande cirka 6 miljoner kronor.

Det finns två metoder för att beräkna gränsbeloppet: förenklingsregeln och huvudregeln. Du som äger aktier per den 1 januari kan för det året beräkna ett gränsbelopp och du kan då välja vilken metod du vill använda. Val av metod kan du variera från år till år. Äger du flera fåmansföretag får du dock endast använda förenklingsregeln för ett av företagen.

Vid beräkningen av gränsbeloppet behöver du ha koll på en hel del för att beräkningen ska bli korrekt. En händelse inom bolaget som påverkar beräkningen av gränsbeloppet är exempelvis om det skett några förändringar av aktierna såsom inlösen/utlösen av någon delägare. När du beräknar gränsbeloppet enligt huvudregeln behöver du även ha koll på utbetalda löner i bolaget, eventuellt erhållet statligt stöd och vilken lön du själv eller närstående till dig tagit ut. Äger ditt bolag dotterbolag måste du även kontrollera om du kan tillgodoräkna dig dotterbolagets utbetalda löner och hur de ska proportioneras utifrån koncernstrukturen.

Eftersom gränsbeloppet beräknas för varje år får du som ägare ett lågbeskattat utrymme att nyttja. Använder du dig inte av hela eller del av utrymmet något år så sparas det till nästkommande år och räknas dessutom upp med en årlig ränta. Det är därför mycket viktigt att beräkningarna i K10:an blir korrekta, inte bara utifrån de lagstadgade kraven som ställs på dig, utan även eftersom en kontinuerlig och korrekt beräkning innebär stora möjligheter för dig att styra din egen skattesituation.