Huvudregeln som gäller i förordningen kallas för hemvistprincipen. Kortfattat betyder det att om en medborgare i ett EU-land avlider utan testamente kommer arvet efter hen att tillämpas och handläggas enligt det landslag där hen hade sin hemvist vid dödsfallet. Hemvist är inte samma sak som folkbokföringsadress. Du kan vara folkbokförd i ett EU-land och ha din hemvist i ett annat EU-land. Hemvistkravet kan exempelvis vara uppfyllt när du bott i ett land ett antal månader eller år eller där du har den starkaste familjeanknytningen.

Genom testamente kan du välja att lagarna i landet du är medborgare i ska styra arvet istället för hemvistlandslandets lagar. Boka tid med Familjens Jurists Utlandsenhet för att säkerställa att testamentet blir korrekt.

Att tänka på:

• Ett testamente upprättat i ett EU-land enligt det landets formkrav ska vara giltigt i ett annat EU-land. Du behöver alltså inte skriva ett extra testamente med samma innehåll som originalet.
• Du kan inte göra någon form av lagval i testamentet som gäller ett land där du INTE är medborgare.
• Det finns skillnader i lagstiftningen mellan länder i EU och vissa juridiska begrepp finns inte i vissa länder. Begreppen kan också ha olika betydelse och juridiska konsekvenser beroende på land.
• Arvsförordningen gäller inte skattefrågor. Medlemsländer i EU har rätt att arvsbeskatta för de tillgångar som är belägna inom deras gränser.
• Förordningen är universell och gäller även mot länder utanför EU/EES.